Finstämt med Nisse Landgren och hans vänner

Mannen med den röda trombonen

MUSIK
Christmas With my Friends
Åtorps kyrka
Nisse Landgren, trombon och sång
Sharon Dyall, sång
Jeanette Köhn, sång
Jessica Pilnäs, sång
Eva Kruse, bas
Ida Sand, piano
Jonas Knutsson, saxofon
Johan Norberg, gitarr och sång
Betyg: 4

Publicerat i KK/KT 2012-12-05
Det är viktigt med vänner. Goda vänner. Nisse Landgren har goda vänner. Vänner valda med omsorg. Sju av dem tog han med sig till Åtorp och Nysunds kyrka i måndags kväll. Kyrkan fylldes till bredden. Ytterligare 350 vänner löste biljett då traktens son bjöd in till julkonsert.Brorsan Per Landgren rev biljetter och såg nöjd ut när kyrkans alla bänkar sakta upptogs av förväntansfulla och småfrusna Åtorpare. Kung Bore härskade enväldigt utanför.Nisse och hans vänner hade tidigare gett två konserter i Stockholm och Uppsala lördag och söndag.  Återstod lilla Åtorp på svensk mark innan det bar ut i Europa till utsålda hus.Nisse och hans vänner har hittat en skön avvägning av traditionell julmusik varvat med några utstickare, kryddat med helt egen touch. Då de åtta på scenen varvade friskt i olika konstellationer blev de musikaliska upplevelserna extra påverkade av just de olika stämningar som skapades. En röst och ett piano, en annan röst och en gitarr eller hela ensemblen acapella.  I ”Somebody Talkin’ pumpar en bas samtidigt som en barytonsax ömt smeker Sharon Dyall´s djupa stämma. I Dotter Zion skapar Nisses trombon och Jonas Knutssons sopransax rysningar längs hela ryggraden via någon form av duellkomp som också gav kvällens längsta applåd. Nisse vet verkligen att utnyttja hela registret på den röda trombonen. Personliga favoriter blir ändå ett par av utstickarna. Johan Norbergs och Nisse Landgrens version av John Lennons ”Imagine” är kanske den mest känslosamma och finstämda jag någonsin upplevt. Därtill Ida Sands tolkning av Joni Mitchells ”River”. Något som Ida själv presenterade som en anti julsång. En flod att kunna glida bort på i julhetsens tider. Jo, det låter faktiskt lite lockande. Jag gillar också Nisses väl avvägda mellansnack. Småpratande med publiken på bred degerforsdialekt, ett litet skämt här och en klurig kommentar där. Givetvis också en stolt presentation av sin mamma, snart 92 år, som fanns på plats.Det är sällan det blir stående ovationer i Guds hus, men i måndagskväll var detta ett faktum i Åtorps vackra kyrka. Efter avslutningen, en finstämd ”Stilla natt”, reste sig 350 personer och hyllade hemmasonen Nisse Landgren med vänner. En välförtjänt hedersbevisning till en stor musikant med lika stort hjärta och hans fantastiska kompisar.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *