EGBA – Fusion i världsklass tände publiken

Publicerat i Karlskoga-Kuriren 2011-12-02
MUSIK
Cupol Jazz & Blues Club
EGBA
Ulf Adåker, trumpet
Christer Andersson, sax och klarinett
Stefan Blomqvist, keyboard
Göran Lagerberg, bas
Åke Eriksson, trummor
Rafael Sida, slagverk
4 kurrar

– Vi har hållit på i 40 år men jag vet inte om det är någon fördel, inledde trumpetaren och originalmedlemmen Ulf Adåker sin första kontakt med Karlskoga-publiken. Allt ska ju vara så nytt nu för tiden, fortsatte han. Det tror jag i och för sig inte gäller för stampubliken på Cupol Jazz & Blues Club i Karlskoga. Här frodas och hanteras nostalgin som ett kärt barn, eller kanske snarare barnbarn om man tar hänsyn till snittåldern. Nåja, denna gång var det en hel del yngre i publiken, så det här med fusion tilltalar sannolikt inte bara nostalgiker.
EGBA har släppt 11 album sedan starten, genombrottet kom med Jungle Jam 1976. Kvällen i Karlskoga bjöd på en spridd dos från stora delar av karriären. Inledde gjorde EGBA med en, vad de kallade, modifierad blues med namnet ”Kauffman Shake”. Från senaste plattan, Jubilee, presenterades ” The Four Line”, en låt som på sätt och vis personifierade bandet. Snirkliga teman runt ett gungande komp i bas, trummor och slagverk. Det är drivna musiker som kan ta ut svängarna, men det hela är också väldigt välpaketerat och Göran Lagerbergs bas, som gärna fått tränga igenom mer, ligger tillsammans med slagverkarna som en medryckande kuliss bakom solisterna Adåker, Andersson och Blomqvist. De latinamerikanska salsarytmerna och de mer dansanta influenserna från Afrika uppblandat med nordisk jazz mixas ner till en välsmakande och kryddig gryta. Förnimmelsen av dansande svettblanka svarta kroppar runt lägereld samt lika svettdrypande äldre herrar på en rökig klubb i Havanna var inte längre borta än ett par slutna ögon när EGBA:s tunggung svepte ut i lokalen och värmde själen likt första solen i maj.

Första set avslutades på ett sätt som skulle fått min arbetskollega och ”jazzhatare” TP vansinnig. Hans definition på denna typ av musik är ”när samtliga spelar på varsin låt, samtidigt”. För ett otränat öra, likt hans, kunde den definitionen möjligen stämt på just denna avslutning, men inte hos jazzpubliken i Karlskoga. Här dundrade applådåskorna och slagverkaren Rafael Sida fick till och med publiken att sjunga allsång. Via ett makalöst och tempofyllt slagverksnummer inkluderat sång fick Rafael hela publiken att riktigt tända till och sjunga med. Kanske trummisen Åke Eriksson fick igång ännu större ovationer efter en soloprestation i den högre skolan. Jo, publiken var verkligen med på noterna denna kväll. Således en värdig avslutning på jazzhösten i Karlskoga. Nu väntar julstress, glöggrus och Janssons frestelse samt en och annan Christmas Carol i glada vänner lag. Till våren lockar Jazzklubben med Jesper Kviberg, Anneli Evaldsson, Christina Gustafsson med mycket mera. Men det återkommer vi till någon annan gång.

 


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *