Skön och äkta blues med Erics Blues Band på Gamla Pumphuset

Eric Hansson

Eric Hansson

MUSIK
EBB, Erics Blues Band
Gamla Pumphuset
Eric Hansson, gitarr och sång
Surjo Benigh, bas och sång
Jonas Backman, trummor
Betyg: 4

Gamla Pumphuset i Karlskoga är kanske inte den yppersta lokaliteten för att arrangera musikevenemang, både vad gäller akustik och publikutrymme, men det gör nu inte så mycket, för charmen, rymden och närheten gör det hela till en nära upplevelse som ibland kan bli magisk. Lite så var det på påskdagen när EBB, Erics Blues Band gästade Karlskoga, dagen då sommaren äntligen kunde anas igen.
Eric Hansson har haft sitt bluesband sedan slutet av 90-talet, inspirerad av bland andra Jimi Hendrix, BB King och sin namne, Eric Clapton. Något som indikerar lite kaxigare gitarrblues med raka rör. Och det var precis vad om hände. En rökarkväll som svängde och med en stegrande stämning som till slut utmynnade i stående ovationer och ett par extranummer som fullständigt tog musten ur en hängiven publik.
EBB består av tre stycken lysande musikanter och hantverkare i sitt skrå. Basisten Surjo Benigh är en ofta anlitad musikant som senast kompat Marie Fredriksson, men står också på scenen med Ulf Lundell när det beger sig. Surjo som på en sliten och väl inspelad Fender ger en ryggrad till helheten och även beger sig ut i sköna improvisationer när andan faller på. Jonas Backman visade grym teknik i några bejublade solon och huvudmannen själv, Eric Hansson visade att han inte står långt efter sina förebilder. Eric har glöd i sina fingrar, men också den känsla som krävs för att få kalla sig en äkta bluesman.
Så mycket blå toner kanske inte presterades, blåast denna kväll var nog himlen över Möckeln när solen sakta sänkte sig, men visst finns det också vemod och själ i Erics gitarrer. Det visade han tydligast när han klev ut i publiken och smekte av improvisationer av både virtuositet och smärta.
Det mesta som framfördes var egen musik, med några få undantag. En blueskonsert måste innehålla minst en låt börja med orden ”I woke up this morning”, så även denna kväll i en BB King-variant. Avslutningen var trolskt, när också wah-wah-pedalen gav extra glöd till gitarren. För en gammal Zappavän var det magi. Erics Blues Band var en skön och äkta upplevelse. Musikanter som ödmjukt tar sin musik på fullt allvar. Då blir det ofta bra, precis som på Gamla Pumphuset denna sommarsköna påskdagskväll.

BJÖRN REIMERS

 


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *