Second Line Jazzband

Second Line Jazzband

Second Line Jazzband

Publicerat i KT/KK 2014-10-03
Second Line Jazzband
Boforsmässen, Karlskoga
Jesper Albrektsson, trumpet och sång
Niklas Carlsson, trombon och sång
Olof Skoog, sax, klarinett och sång
Anders Wasén, banjo
Per Bach, bas
Johan Horner, trummor
Betyg: 4

Jag vet inte hur längre impressarion Sven-Åke Rundin har hållit på med sina tradjazzkonserter, men jag vet att Second Line Jazzband i år fyller 25 år. Grattis! Jag vet också att, trots att samma Rundin flaggat för att detta var hans allra sista arrangemang, han öppnade för att bjuda in dessa grabbar ytterligare någon gång i framtiden. Det kallas för smart marknadsföring. Om man säger att något är sista gången drar det ofta mycket publik, så även denna gång. Då är det sedan listigt att upplysa publiken om att man möjligen ångrat sig lite och därmed få dem tillbaka ännu en gång. Han är inte dum den där Rundin. Boforsmässen var fylld till sista stol.
Ännu en sak jag vet är att tradjazz inte direkt står överst på min lista över favoritmusik. Men, dessa grabbar i Second Line tillhör ett visst undantag. För det första är de oerhört kompetenta. Bandet är grymt synkat och upplevs som en enda sammansatt kropp. Därtill har de valt en repertoar lite utöver det mest traditionella inom sin genre. Kanske ska man också nämna Niklas Carlssons munväder i sammanhanget. Han gillar att slänga käft med publiken och ett visst underhållsvärde har det nog om man ska tolka publikreaktionerna. Men som sagt, de är i första hand glada musikanter som kan och gillar sin pryl.

Niklas Carlsson

Niklas Carlsson

Låtarna då, ja, det är en spännande repertoar som innefattar både Bob Dylan och Willie Nelson, men även Duke Ellington, Kid Ory och Louis Prima för att nämna några.
I låten I Fly Away var det bara att blunda och åka med i det klassiska begravningståget ner för New Orleans gator med jazzbandet bakom kistan på väg till kyrkogården. Skulle mycket väl kunna tänka mig en sådan begravning.
Ett par finstämda countryballader av Willie Nelson med fin sång av Niklas Carlsson och Jesper Albrektsson är också värda att nämnas. Avslutningen innehöll lite mer pang på rödbetan-musik. Tiger Rag sitter alltid bra i sådana här sammanhang och Sven-Åke Rundins speciella önskan, Muskrat Ramble likaså. Att det bjöds på kulsprutesmattrande trombonsolon och kanonmullrande trummor satt ju väldigt fint i denna vackra Boforsmäss.  I den här tappningen enbart med fredliga betingelser, vilket passar en gammal pacifist som undertecknad. Likaså att det inte blev adjö, utan mer på återseende.  Det var ett budskap som gillades av de flesta när de gled ut i höstmörkret, fortfarande med ett varm leende på läpparna, tog ett par lätta danssteg på parkeringen och nynnande på några strofer ur Tiger Rag.

BJÖRN REIMERS


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *