Robert Wells hyllade läromästaren Charlie Norman

MUSIK
Tribute to Charlie Norman
Robert Wells, piano och sång
Lars Risberg, bas och sång
Roine Johansson, trummor
Betyg: 4

När en genuin och hängiven musikant hyllar en annan med samma äkthet så brukar det bli magi. Så var det också i Degerfors Folkets Hus på lördagskvällen när Robert Wells gav sig hän i en omväxlande tribut till vännen, kollegan och mentorn Charlie Norman. Det fanns mycket värme i Roberts hyllning av sin läromästare, men utan överdriven sentimentalitet. Det skulle inte heller Charlie ha gillat, berättade Robert.
Inledningen stavades Chopin, för att följas av ”Visa från Rättvik” och Charlies version av ”Honey Suckle Rose”, givetvis omdöpt av Charlie till ”Har ni cykellås”. Därmed sammanfattade Robert Wells sin egen skolning samt dalmasen Charlie Normans klockrena och knastertorra musikerhumor i tre snabba låtar.
Annars tog Robert Wells med sig publiken på en turnébussresa från Ludvika i Dalarna till solvarma Spanien via Berns salonger samt små och stora scener i samtliga våra nordiska grannländer. Charlie Norman har satt djupa fotavtryck överallt där han farit fram vilket skickligt illustrerades av Roberts trio. Bannlyst i Norge på grund av sin version av Griegs ”Anitras dans”. Säkert både hatad och älskad i Finland via sin fryntliga och finurliga text av ”Säkkijärven Polkka”. Anekdoter från 25 års turnerande och en jäkla massa bra musik framförd med mycket känsla och emellanåt helt galen ekvilibrism. Heller ingen överraskning att perfektionisten Wells också omger sig av mycket kompetent komp. Mitt i musikflödet en ganska skön och avkopplande dialog med publiken som bestod av drygt 200 lyriska åhörare som hängav sig åt både allsång och stående ovationer. Att Robert trivs på scenen även i det lilla formatet är helt utan tvekan. Han småpratar, inbjuder till önskemusik och får det hela att bli en ganska mysig lördagskväll, även om man kanske kunde skönja en gnutta ironi ibland?
Nåja, även om anekdoter och berättelser skapar stämning så är det ändå pianisten Robert Wells som briljerar denna afton. Från finstämd psalm till Rimsky-Korsakovs ”Flight of the Bumble Bee” via ett Viktor Borge-medley till jazzikoner som ”Misty” och en funkig ”Rhapsody in Blue” samt en avslutande rockrökare i form av ”Great Balls of Fire”. Han är helt enkelt oerhört skicklig och med ett bra komp blir helheten emellanåt magisk. Ser man till den lyriska publikens medelålder så gissar jag att många har en glädjefylld relation till Charlie Norman och hans musik. Om de inte hade det innan så har de nu säkert också samma relation till Robert Wells. Charlie Norman efterlämnade en oerhörd musikskatt. Den är nu satt att förvaltas av Robert Wells. Få andra skulle vara värdiga detta uppdrag. Med Robert lever också Charlie Norman vidare. Det är det många som är tacksamma för.

BJÖRN REIMERS

 


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *