Figge Norling – Från Karlbergsskolans kabaréer till Let´s Dance i TV4.

 Figge Norling – Från Karlbergsskolans kabaréer till Let´s Dance i TV4.

Figge Norling

Fakta

Fredrik ”Figge” Norling
Född i Lycksele 1 maj 1965, till Karlskoga som femåring.
Sambo med Lo Kauppi, och tvåårige Lorentz. Dessutom Arvid 18 år och Thea 12 år från ett tidigare förhållande.
Bor i Stockholm

Som för väldigt många andra skådespelare så var teater inte helt självklart från början heller för Figge Norling. Men efter lite skolkabaréer och olika teaterprojekt på Skrantahuset var i alla fall grunden delvis lagd. Till slut blev det dock scenskolan och därefter ett helt liv på tiljorna.
Figge Norling är otvivelaktigt Teaterföreningen Lysets 25-årsjubileums största stjärna och dragplåster. Trots detta en mycket ödmjuk kille, en anda som genomsyrar hela denna hemvändarensemble av teaterarbetare som en gång började sina första trevande teaterförsök i en miljö som varit både trygg och oerhört kreativ.
– För mig började det med kabaréer på Karlsbergsskolan  i sjuan på högstadiet, berättar Figge Norling.  Vi hade en bildlärare som hette Rolf Birgersson som drog igång oss. Redan där kände jag att jag kommit rätt, men det var långt till att förstå att man kunde arbeta som skådespelare, det fanns inte i min begreppsvärld på den tiden. Mina föräldrar gick säkert på teater då och då, men de kände inga skådespelare, det var liksom en helt annan värld som inte handlade om mig.
– Jag spelade amatörteater i Örebro vid ett tillfälle. Där var det en snubbe som hade en farsa som jobbade på Länsteatern. ”Fan va´coolt” tyckte vi andra då.
– Men, i den miljö vi fick verka så visste jag att jag hamnat rätt. Tiden på Skrantahuset med Peter Krantz och Eva Dellerud lade definitivt grunden.  Jag var ju också den första som tog klivet till proffslivet och flyttade till Stockholm redan samma år som teaterföreningen bildades.
– 1988 kom jag sedan in på scenskola efter myckna våndor  innan. Jag flyttade, som sagt, till Stockholm två år tidigare med någon form av målsättning, men det tog ett tag innan jag lyckades bestämma mig. När jag väl gjorde det, att satsa på teatern, sökte jag scenskolan, först i Göteborg där det misslyckades, men så kom jag in i Stockholm.
– Sedan har det rullat på. Jag har frilansat ända sedan jag gick ut skolan 1991. I början var det väl av intresse att tillhöra någon teater, men nu ångrar jag inte att det inte blev så. Jag har fått göra precis allt man kan tänka. Allt från små trånga källarlokaler med djup konstnärlig verksamhet till det bredaste breda som fars, TV och film. Jag känner nog igen jämnårig med samma breda bakgrund vad gäller spretigheten av uppdrag. Jag har heller inte alltid varit säker på att jag bara ska skådespela hela tiden vilket gjort att jag även gjort radio, skrivit, regisserat och till och med dubbat tecknat. Jag har även undervisat och föreläst när det ibland varit ont om jobb.
När man sitter ner med Figge Norling är det omöjligt att inte komma in på dans och det mycket populära Let´s Dance i TV4 där han gjort stor succé i den senaste omgången.
– Ja, det var en jävla cirkus, men det var också fantastiskt roligt, säger Figge. Visst tvekade jag en del, men jag tror jag var sist in så det var inte så mycket att vinka på. Det var väl i så fall min då 17-årige son som intalade mig att låta bli. Han tyckte det var otroligt pinsamt.
– Men på något sätt lockade det, jag visste att jag hade en del talang, jag har ju dansat lite förr. Visst, det skulle bli en galen cirkus i kvällstidningar och liknande. Jag har ju kompisar som varit med tidigare, och det var precis så hysteriskt jag anat och ganska skönt när det tog slut.
Vi tränade väldigt hårt, upp till 6 timmar per dag och eftersom jag var ute och reste en del under tiden, bland annat med pjäsen Bergsprängardöttrar tillsammans med min sambo och dessutom regisserade jag Pelle Svanslös i Karlstad, så var det tidvis ganska intensivt. Det ställde stora krav på min danspartner Oksana Spichak som fick anpassa sig till mig.
Tror du det har gynnat din karriär?
Nja, det har mest blivit förfrågningar från TV-soffor. Ett par provfilmningar har jag gjort som jag kanske inte skulle fått göra annars, men inget som burit frukt. Det var heller inte mitt syfte.
Det hade heller inte påverkat Gustav Deinoff när han ringde angående Lysets 25-årsjubileum?
Nej, det var redan klart då, men han jublade och han har också skapat någon replik i pjäsen som bygger på mitt dansande i TV, säger Figge och skrattar gott.
– Annars tycker jag detta ska bli oerhört kul. Det innebär en hel del pusslande, men nu förlägger vi en del av vår semester i en stuga vi hyrt i närheten, så nu ska det bara bli fantastiskt skojigt.  Att det utspelar sig i Karlskoga/Degerfors innefattar ju också en hel massa humor. Och smickrande nog får jag ju spela en av de kärlekskranka ungdomarna, trots att jag skulle kunna vara far till både Malin (Müller) och Simon (Olsson), säger Figge och ser väldigt ödmjuk ut. Jag har ju inte gjort något i Karlskoga sedan Lysistrate 1986, och även om jag hållit kontakten, i första hand med Peter Krantz, så det känns väldigt kul att få hoppa med igen.
Premiär blir det på midsommarafton. Kanske kan det bli några danssteg från den numera så dansante Figge Norling. Om inte så känns det som det kan bli något utöver det vanliga ändå, det skvallrar om inte annat hela ensemblens oerhörda entusiasm om.
BJÖRN REIMERS

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *