Toom-Boom-Bick-Chik-Ting-Baa

FAKTA
När jazztrummisen Ronnie Gardiner för 30 år sedan spelade med Charlie Norman på Kanarieöarna drabbades han av en stor olycka. Ronnie tappade tron på livet och var bokstavligen på väg att ta sitt liv när han på vägen ner mot havet stötte på en liten kille i rullstol på stranden som log smittande mot Ronnie. Killen var helt utan armar och ben, men verkade, trots detta, vara väldigt lycklig.
Detta påverkade Ronnie så pass att han avbröt sitt planerade självmord. Kunde denne lille kille vara så glad utan både armar och ben så borde man, speciellt som trummis, vara oerhört glad över att ha sina i behåll, funderade Ronnie. Samtidigt föddes där en idé om att kanske kunna hjälpa andra människor med de kunskaper han besatt via sitt trummande. Ronnie började forska om hjärnan i fråga om koordination och motorik. Sakta växte hans RGRM-metod fram, sedan 1993 är metoden ett begrepp inom träning och rehabilitering med hjärnskador och skador på nervsystemet. Störst framgång har rönts inom stokeeftervården. Där finns också dokumenterade forskningsstudier.
Andra grupper där RGRM-metoden används med framgång är inom Psykiatrin samt med MS- och Parkinsonpatienter. RGRM-metoden kan även användas inom friskvården.

Toom-Boom-Bick-Chik-Ting-Baa
När Carina Svahns RGRM-grupp samlas så är det för de flesta veckans högtidsstund. Ett tillfälle att glömma smärta, träna sin koordination eller bara träffas över en macka och en kopp kaffe. För dessa patienter skulle vardagen se väldigt annorlunda ut om det inte vore för en amerikansk jazztrummis idéer.
Ljuset dämpas och Carina tar gitarren för att börja dagens terapi. De fem som samlats sitter i en båge på sina stolar med händerna i knät och inväntar första övningen. Men först de inledande sångfraserna:
Fånga din dag
öppna din själ
ditt jag
bruka den väl
känn med ditt hjärta
fyll upp ditt sinne.
Att drabbas av Stroke, Parkinson eller MS kan för många en traumatisk upplevelse där hela livssituation ställs på kant. Nervimpulser fungerar inte längre som de tidigare gjort eller borde.
Det är här RGRM kommer in i bilden. RGRM står för Ronnie Gardiner Rythm & Music Methode och är en väldigt framgångsrik metod för behandling av patienter med neurologiska skador.
I Kristinehamn har Carina Svahn jobbat med metoden i över tio år. Hon var en av det tidigast utbildade terapeuterna i landet. Just nu har hon två grupper igång. Man har inom Kristinehamns kommun, precis som på andra ställen, skurit ner i verksamheterna, något som även drabbat RGRM.
Marianne Haasma har varit med i drygt 3 år efter att ha drabbats av Parkinson och hon är lyrisk i sin beskrivning av de resultat som hon erfarit med metoderna samt med Carinas sätt att jobba.
Henne uppfattning är att metoden absolut kan fördröja sjukdomsförloppet.
– Efter lektionerna känner jag mig både piggare och mindre stel, berättar Marianne. Mitt minne, min koncentration och min koordination blir också mycket bättre. Jag märker tydligt när vi har uppehåll att jag blir sämre.
Annika Söderlind har MS och har också varit med under några år.
– Ja, och jag fick söka upp detta själv, berättar hon. Det är svårt att få hjälp med alternativa metoder, men jag är glad att jag provade detta med RGRM, det har hjälp mig väldigt mycket.
Den enda mannen i gruppen, Torsten Bergström har också drabbas av Parkinson och lider emellanåt av kraftiga skakningar. Torsten har tränat med Carina i sex år och gillar egentligen inte sommaren. Då är det träningsuppehåll och han blir omedelbart sämre.
– Ja, tyvärr är träningen färskvara, man måste hålla igång hela tiden, säger Torsten, som också ser träningstillfället som en social situation där han kommer ut och träffar andra. Mitt i programmet är det fikapaus, en viktig del för helheten, det håller samtliga med om.
Alla i gruppen efterlyser möjlighet för att men deras problem att få chansen till RGRM-träningen.
– Man borde få chansen till alternativa behandlingar utan att behöva strida för dem säger Annika som fått lägga ner mycken möda för att få möjligheten till träning.
Men, hur går det nu till. Ja, det ser på papperet ganska enkelt ut. Materialet består av en antal symboler som ska föreställa armar och ben. Färgerna är rött och blått och symboliserar våra hjärnhalvor.
Höger hjärnhalva är röd och står för rörelserna i den vänstra delen av kroppen. I höger hjärnhalva finns funktionerna för bland annat känslor, färg och form, rytm och melodi. Således är vänster hjärnhalva blå och styr högra delen av kroppen. I höger hjärnhalva finns det logiska och rationella som läsning, skrivning och matematik.
När man sedan kombinerar dessa symboler gör man det sittande på en stol,. Man klappar med händerna på sina knän och man stampar i golvet med fötterna i ett otal olika kombinationer samtidigt som man också verbalt ger ett ljud för varje symbol. Det kan låta Toom-Boom-Bick-Chik-Ting-Baa eller likande. Varje symbol har sitt speciella ljud. Det krävs en oerhörd koncentration och ganska mycket övning innan man behärskar övningarna någorlunda. Svårighetsgraden ökar sedan successivt efter hand man utvecklas.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *