Södra Råda kyrka

Kyrkan innan den brann ner

Södra Råda gamla kyrka
En stormig höstnatt, den 12 november 2001, brann gamla Södra Råda kyrka ner till grunden. Detta var slutet för en nästan 700 år gammal kyrkobyggnad, en byggnad historiskt unik för hela Europa. Men det var också början på något nytt och positivt i all bedrövelse. Ett intresse för den gamla medeltida byggnadskonsten uppväcktes på nytt.
Det var alltså i november 2001 som en förvirrad själ tände på den gamla kyrkan som inte kunde räddas utan ganska snabbt, i den blåsiga natten, brann ner till grunden.
Gärningsmannen erkände dådet två år senare då han förekom i en mordutredning. Han erkände då branden och förklarade den med att ha sett ett TV-program om just skyddande av gamla byggnader där kyrkan i Södra Råda stod som exempel. Han hörde röster som gav honom i uppdrag att resa från Upplands Väsby till den lilla byn Södra Råda och helt enkelt bränna kyrkan. Han lyckades.
I den omedelbara berövelsen efter branden väcktes dock intresset från olika håll som ganska omedelbart drog igång projektet att rekonstruera och återskapa kyrkan
Södra Råda kyrka var kanske vid första anblick rätt så oansenlig. Det var först när man kom in som den fantastiska konstskatten slog emot en. Hela kyrkans inre var täckt med målningar, de äldsta från 1323. Läser man i tidigare turistbroschyrer från mellersta och södra Europa så framstår kyrkan i Södra Råda som en av trakternas viktigaste sevärdheter just på grund av dessa målningar.
Utgrävningar visar också att i den gamla kyrkan funnits en ännu äldre kyrka. Sannolikt en stavkyrka från 1100-talet. Man har också funnit en gammal härd från åren före Kristi födelse och man vet säkert att det fanns människor på platsen redan på 500-600-talet.
Rekonstruktion
Hur ska det då gå till att rekonstruera den gamla kyrkan? Frågan går till projektledaren och tidigare tillsynsmannen för Södra Råda gamla kyrka, Gunnar Ros.
– Ja, ganska omedelbart efter branden togs beslutet om att rekonstruera den gamla kyrkan, berättar Gunnar. Projektet syftar inte bara till att få en ny kyrka på plats, hela idén är att kunna återvinna och bygga upp ny kunskap om den medeltida byggkonsten. Allt för att få och upprätthålla kunskap för att sedan bättre kunna bevara det resterande kulturarvet i landet, berättar Gunnar Ros vidare. Södra Råda-projektet blir ett perfekt pedagogiskt exempel på medeltida byggkonst.
Hur han man då hittills gått tillväga? Av den gamla kyrkan finns enbart ett hål i marken samt lite förkolnade rester av de stockar den var timrad av.
– Ja, man har sparat en del av det timmer som kunde räddas efter branden. Där går att utläsa en hel den av detta för de involverade experterna som består av timmermän, arkitekter och historiker.
Man har även studerat liknande byggnader som finns kvar från denna tid, bland annat i Tångeråsa i Närke och Hammarö utanför Karlstad. Man tittar på golv- vägg- och takkonstruktionen, hur byggnaden är timrad och vad för virke man använt.
Timret är en historia för sig. Det är inte vad som helst som går att använda.
– Nej, här pratar vi om kvalitetsvirke, berättar Gunnar Ros. Vi har bland andra anlitat en expert vid namn Anders Söderlund, som också varit med om att ta fram timmer för den Ostindiefarare som ganska nyligen lämnade Göteborg för en tur till Kina.
Vi har hittat timmer på två platser i landet som kanske skulle kunna användas. Det är vid Hökensås i Tidaholmstrakten samt vid Vitsand i norra Värmland. Där finns skogsägare som bevarat gammal skog för just kvalitetsvirke. Det vi pratar om är ca 150-åriga furor som fått växa tätt och som håller en ganska jämn dimension i hela sin längd.
– Bottensyllarna ska vara ca 12 meter långa utan skarv, berättar Gunnar Ros vidare. Då krävs det långa och raka furor av rätt tjocklek.
– Vi har tagit ut timmer från de båda platserna och har ett provparti ligger på tork. Vi kommer att göra en provknutning i augusti i år. Ser det bra ut kommer ett större uttag att göras under vintern och själva byggnationen skulle kunna komma igång under sommaren 2007, hoppas Gunnar Ros.
När står då kyrkan klar?
– Ja, det får ta den tid det tar, säger Gunnar Ros. Vi ska samla på oss så mycket kunskap vi kan under projektets gång. De tillgängliga hantverkarna, bland annat från hantverkshögskolan DaCapo i Mariestad, bygger ju också på sig erfarenhet under projektets gång. Man ska även tillverka alla verktyg som ska användas, så något slutdatum finns egentligen inte, säger Gunnar.
Målningarna
Hur blir det då med de unika målningarna, kommer de också att rekonstrueras?
– Där har väl inte foten satts ner riktigt ännu, säger Gunnar. Man har helt enkelt inte kommit lika långt i planeringen där. Att de ska visas på något sätt är väl klart, men om de ska målas eller projiceras är väl inte färdigutrett.
– Det finns också lite delade meningar om man verkligen ska återskapa konst på detta sätt, berättar Gunnar vidare.
– Om Mona-Lisa skulle förstöras, skulle då den återskapas? Så resonerar en del medan andra vill ha kyrkan helt återställd. Vi får helt enkelt se vad de kommer fram till, avslutar Gunnar Ros, projektledare för rekonstruktionen av Södra Råda gamla kyrka.

Björn Reimers

 


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *