Dr Feelgood – årets höjdpunkt på Happy Days

Robert Kane

Robert Kane

Regn och årets första höstkyla samt ett veritabelt brittiskt vulkanutbrottär kanske det som man minns mest av årets Happy Days på Bergmans gjuterigård ianslutning till Woodys pub.

Tredje gången, därmed har Robban Platny skapat en ny Karlskogatradition. Happy
Days i slutet på augusti med 50- och 60-talen som röd tråd. Rock´n Roll,
rockabilly och blues i en skön blandning. Kanske för den lite äldre publiken,
men på gjuterigården utanför Woodys pub är åldern hyggligt blandad. Emma
Forsberg och Therese Haglund är båda i tidiga 20-åren, men kommer klädda som
två amerikanska rockabillybrudar i traditionellt prickigt. Blåsor som de själva
sytt och nu väntar de bara på att favoriterna, norska Trouble Boys ska ta
scenen i besittning.
Mellan de olika scenframträdanden fyller Cityradion i tomrummen med tidsenliga
godingar. Björn Elfström, känd från programpunkten ”Vinyl” på tisdagskvällarna
kör på med Status Quo, Lovin´ Spoonful, Little Richard med många fler. Många
var framme och önskade.
Två riktiga rockabillyfans, bröderna Meikel och Patrik Junger intog en pilsner
i väntan på en av favoriterna skulle inleda året Happy Days, skotten Billy
Bremner.
– Vi kommer att lyssna på alla, säger Meikel med ett brett leende och ett par
danssteg som illustration. Det här är som honung för Puhbjörnar om man ska tro
de båda bröderna.
Fredagskvällen stängdes av Sven Zetterberg & the Rockarounds med inlånade
karlskogasonen, Nikke Ström på bas. Nikke hade en helt egen hejarklack och
verkade trivas med det.
Många hade flaggat för norska Trouble Boys, men när de äntrade scenen var det
oerhört glest framför. Lördagskvällens småregnande kanske skrämde, trots
möjlighet att både uppleva bra musik, snacka skit med polarna samt inta sin
pilsner och hamburgare under många kvadratmeter tälttak.
Generalen Robert Platny sammanfattade de båda dagarna med ett litet uns av
besvikelse i rösten.
– Ja, jag kan inte riktigt
förstå varför det inte kommer fler, jag tycker årets uppsättning av band är den
starkaste hittills och att detta ligger precis rätt i tid. Sommarens sista pryl
liksom, innan pubvärmen börjar locka folk inomhus. Lite duggregn och ungefär
lika mycket höstkyla borde inte stoppa.
På frågan om han, trots att publiken svikit de två sista åren, mest kanske på
grund av dåligt väder, kör vidare 2011, blir Robbans svar: Jag vet inte. Men
efter ytterligare en stunds samtal säger han:
– Jo, jag kör säkert nästa år också, det här är ju så himla kul.
Sammanfattningsvis så tar undertecknad med sig Robert Platnys oerhörda
engagemang i att vilja att bjuda Karlskoga-publiken på levande musik. Utebarens
Cajunkyckling. Att storstjärnan Billy Bremner endast, lite nonchalant,  spelade en knapp halvtimme. Dr Feelgoods
sångare och frontare, Robert Kane, mannen som är en ihopmix av Mick Jagger och
Thåström samt trummisen i Trouble Boys i röd kostym och leopardväst som lirade
trummor som en kanadensisk skogshuggare. Helt fucking unikt!